ORSAK TILL BENSKÖRHET

Enkelt förklarat så är orsaken till benskörhet att balansen mellan nedbrytningen och uppbyggnaden av kroppens skelett är rubbad, så att mer ben bryts ner än vad som återbildas vilket leder till ett allt skörare och skörare skelett.
Denna obalans som leder till osteoporos kan bero på en sjukdom. Det finns många sjukdomar som ger upphov till benskörhet – exempelvis glutenintolerans, anorexia, hormonsjukdomar och benmärgssjukdomar. Ibland beror benskörhet på långvarig användning av läkemedel för inflammatoriska sjukdomar, epilepsi eller cancer. Benskörhet uppstår dock oftast av sig själv.

Vilka drabbas av benskörhet?

Några exempel på riskfaktorer för osteoporos är:

• Kvinnligt kön
• Tidig menopaus
• Hög ålder
• Ärftlighet
• Hög alkoholkonsumtion
• Rökning
• Späd benstomme
• Fysisk inaktivitet
• Brist på D-vitamin
• Brist på kalcium

ÅLDER

Ju äldre du är, desto större är risken för osteoporos. När du är ung producerar kroppen mer benmassa än vad som bryts ner, vilket betyder att din benvävnad hela tiden växer och blir starkare. Den här processen brukar fortsätta till 25-årsåldern, då man når det som kallas peak bone mass, eller högsta uppnådda benmassa. När du är i 35-årsåldern börjar kroppen normalt förlora mer benmassa än den kan producera. När den här processen når en viss brytpunkt blir benvävnaden skörare och du utvecklar så småningom osteoporos. Ju mer benmassa du bygger upp när du är ung, desto bättre skydd har du därför mot osteoporos när du blir äldre.

KÖN

Kvinnor är mer sårbara för osteoporos än män – hälften av alla kvinnor över 50 år kommer någon gång att drabbas av en fraktur på grund av osteoporos, jämfört med en av fyra män i samma ålder. Kvinnor har generellt sett tunnare och mindre ben än män. Deras östrogennivåer minskar också dramatiskt under åren efter klimakteriet, vilket i sin tur påskyndar bennedbrytningen. Män tenderar att förlora benvävnad i en långsammare, mer jämn takt.

BRIST PÅ KALCIUM ELLER D-VITAMIN

Kalcium är ett livsviktigt näringsämne som lagras i benvävnaden och tänderna. Utan kalcium kan kroppen inte ersätta den benmassa som gått förlorad. Men många organ, till exempel hjärtat, musklerna och nerverna, behöver också kalcium för att fungera och när kalciumnivån i blodet är låg, använder de upp lagren som finns i benvävnaden. Om det här pågår under en längre tid, kan dina kalciumreserver utarmas och leda till att ditt skelett blir tunt och skört.

Vid brist på D-vitamin kan skelettet och kroppen uppleva negativa konsekvenser. D-vitamin spelar nämligen en viktig roll i kroppens förmåga att absorbera kalcium från kosten och bidrar till att upprätthålla normala nivåer av kalcium och fosfat i blodet. När kroppen inte får tillräckligt med D-vitamin, kan skelettet påverkas på följande sätt:

Minskad kalciumabsorption: D-vitamin är nödvändigt för att tarmarna ska kunna absorbera kalcium effektivt och vid brist på D-vitamin blir kalciumabsorptionen försämrad.

Det kan i sin tur leda till försämrad bentäthet då D-vitamin hjälper till att reglera produktionen av benbyggande celler, så kallade osteoblaster.
Utan tillräckligt med D-vitamin kan alltså bentätheten minska, vilket ökar risken för benskörhet och frakturer.

HORMONBRIST

Östrogenbrist är en vanlig orsak till osteoporos hos kvinnor och drabbar oftast kvinnor efter klimakteriet. Men såväl yngre kvinnor som inte menstruerar under längre perioder – till exempel smala idrottare eller anorektiker – som kvinnor som har tagit bort båda äggstockarna har också högre risk för osteoporos.

Män behöver både testosteron och östrogen för att hålla skelettet friskt och starkt, eftersom deras kroppar omvandlar det manliga könshormonet till benbevarande östrogen. Män med osteoporos har ofta låga testosteronnivåer.

GENETISKA FAKTORER

Om osteoporos finns i släkten är det mer troligt att du också kommer att drabbas. Kroppsstorlek är en annan genetisk faktor som kan påverka. Smala kvinnor löper större risk att få osteoporos än kvinnor med högre kroppsmasseindex (BMI).

LIVSSTILSFAKTORER

Flera livsstilsfaktorer kan bidra till osteoporos. Rökning tros till exempel ha en rad negativa effekter på bentätheten, från att det skadar bencellerna till att det hindrar kroppen från att använda östrogen, kalcium och D-vitamin. Alkohol kan sätta stopp för produktionen av ny benmassa och öka kroppens förlust av kalcium. När man är alkoholpåverkad ökar också risken för att ramla och få en fraktur. Brist på motion – oavsett om det beror på en stillasittande livsstil eller en sjukdom – är en annan faktor som ofta förknippas med osteoporos.

MEDICINER

Bennedbrytning och ökad risk för frakturer är en vanlig biverkning av kortikosteroider, eller kortison, som finns i läkemedel för inflammatoriska sjukdomar, ledgångsreumatism, och många andra tillstånd. När kortikosteroider används regelbundet i tablettform (ej som spray eller salva) försvagas skelettet ofta snabbt, särskilt revbenen och ryggkotorna. Cancerbehandlingar och kramplösande mediciner har också förknippats med osteoporos.

STILLASITTANDE

Om skelettet inte används blir det svagt. Långa perioder av sängliggande eller oförmåga att röra sig av andra anledningar kan därför leda till att benmassan minskar.

Vi vill dock förstärka att den allra största orsaken till benskörhet ligger i dina gener. Om du har en mor eller far som har haft problem med benskörhet så är sannolikheten stor att även du går den vägen till mötes.
Så arvet ger dig helt enkelt en bättre eller sämre förutsättning till att antingen utveckla eller undvika benskörhet. Hur du sen förvaltar dina förutsättningar är sedan upp till dig, detta är det positiva och det finns mycket du kan göra.

Inaktivitet i unga år är en stor orsak till benskörhet.
När du går från barn till vuxen så händer väldigt mycket i kroppen och skelettet. Skelettet blir längre och om vi tittar på tidsfönstret 12-18 år så skulle vi säga att denna perioden är en kritisk period för hur mycket “grundstryka” du bygger upp i skelettet. Det är extremt viktigt att vara fysiskt aktiv i denna ålder.
Springa, hoppa, klättra, sporta och göra allt som ger kroppen stimuli. Tyvärr missar många av dagens ungdomar denna viktiga period och lever ett inaktivt liv med TV-spel, mobiler och rulltrappor. Detta kommer att orsaka en generation som kommer att uppleva problem med benskörhet i ett tidigare skede än vi just nu är vana vid då den helt enkelt missar möjligheten att bygga upp skelettet när det är som mest mottagligt.
Så om du är en ungdom eller har personer i dessa åldrar runt omkring dig, gör vad du kan för att inkludera fysisk aktivitet i vardagen.

Vilka sjukdomar kan orsaka benskörhet?

En lång rad sjukdomar kan orsaka benskörhet, bland annat glutenintolerans, ledgångsreumatism, multipel skleros, leukemi, anorexia, leversjukdomar och njursvikt.
Benförlust kan också vara en följd av hormonstörningar orsakade av diabetes och problem med sköldskörteln, eller mag- och tarmsjukdomar som hindrar kroppen från att absorbera de näringsämnen som främjar god benhälsa.

Hur börjar benskörhet?

Benskörhet börjar typiskt i tystnad, obalansen i uppbyggnad vs nedbrytningen är i regel ingenting som känns utan det sker naturligt för dom allra flesta från 30 års ålder. Regelbundna bentäthetsmätningar är en strategi för att stämma av hur du ligger till mot en normal skelettstyrka.